Nu börjar det närma sig KUB-ultraljudet. Endast två dagar kvar. Känner mig inte lika nervörs som vid de andra ultraljuden. Känner mer spänning och längtan, även om lite nervositet finns där. Längtar tills det är gjort, så att vi för första gången mer eller mindre helt kan släppa oron och bara njuta av resterande del av graviditeten. Mycket av oron har dock stillats, framförallt med ultraljudet förra veckan och med hjälp av samtal. Men vår milstolpe har alltid varit att komma förbi KUB-dagen, med att allt ser bra ut. Och snart är vi förhoppningsvis där.
Det är förövrigt nästan helt galet hur bra jag mår, senaste två veckorna har jag inte känt mig gravid över huvud taget. Mår prima. Ränner inte längre på toa som tidigare och brösten känns nästan normala igen. Sjukt obehagligt på ett sätt. Hade jag inte haft något ultraljud hade jag verkligen börjat tvivla vid detta laget. Inte ens magen har börjat komma fram ännu...Vilket jag längtar mer än någonsin efter. Men mest av allt längtar jag efter att få känna bebin.
Jag lyssnade faktiskt med dopplern i måndags igen, för två dygn sen, ville bara checka av att allt fortfarande tickade på efter 12 fullgångna veckor i och med att moderkakan då ska ha tagit över helt. Vilket är ett viktigt moment. Var väldigt lugnande och skönt att få höra de små galopperande hjärtslagen. Men märker att det är svårare att hitta mini just nu. Hen ligger verkligen inte still. När jag väl lyckats hitta hen, så hinner jag lyssna i ca 30 sek, sen tappar jag hen. Får flytta proben nästan 5 cm längre bort för att hitta hen igen. Så visst far hen runt en del nu.
Vill dock tillägga att jag ej har lyssnat länge, max 2 minuter per gång när jag väl lyckats hitta rätt. Däremot vill jag försöka stå emot att använda den framöver. Tänker att jag kan gå använda den MAX en gång i veckan fram tills dess att jag känner bebin. Efter det kommer jag vilja lämna bort dopplern till någon annan så att jag enbart kan komma och hämta den om jag verkligen verkligen måste ha den.
Inte för att jag personligen tror att den är någon fara för mini, om man använder korta stunder och med långa intervaller emellan. Hade jag trott det hade jag aldrig någonsin vågat använda den. Däremot tycker jag att det är en onödig stress för mig. Jag vill kunna lita på att allt är bra så länge allt flyter på som det ska. Jag vill inte behöva övertyga mig själv med en doppler. Jag vill lita på denna graviditeten utan den där apparaten. Därför tar jag belsutet att ej använda den förrän nästa helg igen, och därefter max 1 gång i veckan fram tills jag känner bebin. Förhoppningsvis har jag moderkakan i bakvägg, och har då kanske möjlighet att känna bebin redan från vecka 16-18 någon gång. Vore ju helt fantastiskt om så var fallet. Hoppas.
Men huvudsaken är dock att mini mår bra och att allt flyter på som det ska. Inom sin tid kommer jag att känna av hen gott och väl, så det är det egentligen ingen stress alls med. Bara mamma som är nyfiken och tänker så mycket på dig där inne ❤ Längtar efter dig.
Ha en härlig onsdag allesammans,
Kram
Det är förövrigt nästan helt galet hur bra jag mår, senaste två veckorna har jag inte känt mig gravid över huvud taget. Mår prima. Ränner inte längre på toa som tidigare och brösten känns nästan normala igen. Sjukt obehagligt på ett sätt. Hade jag inte haft något ultraljud hade jag verkligen börjat tvivla vid detta laget. Inte ens magen har börjat komma fram ännu...Vilket jag längtar mer än någonsin efter. Men mest av allt längtar jag efter att få känna bebin.
Jag lyssnade faktiskt med dopplern i måndags igen, för två dygn sen, ville bara checka av att allt fortfarande tickade på efter 12 fullgångna veckor i och med att moderkakan då ska ha tagit över helt. Vilket är ett viktigt moment. Var väldigt lugnande och skönt att få höra de små galopperande hjärtslagen. Men märker att det är svårare att hitta mini just nu. Hen ligger verkligen inte still. När jag väl lyckats hitta hen, så hinner jag lyssna i ca 30 sek, sen tappar jag hen. Får flytta proben nästan 5 cm längre bort för att hitta hen igen. Så visst far hen runt en del nu.
Vill dock tillägga att jag ej har lyssnat länge, max 2 minuter per gång när jag väl lyckats hitta rätt. Däremot vill jag försöka stå emot att använda den framöver. Tänker att jag kan gå använda den MAX en gång i veckan fram tills dess att jag känner bebin. Efter det kommer jag vilja lämna bort dopplern till någon annan så att jag enbart kan komma och hämta den om jag verkligen verkligen måste ha den.
Inte för att jag personligen tror att den är någon fara för mini, om man använder korta stunder och med långa intervaller emellan. Hade jag trott det hade jag aldrig någonsin vågat använda den. Däremot tycker jag att det är en onödig stress för mig. Jag vill kunna lita på att allt är bra så länge allt flyter på som det ska. Jag vill inte behöva övertyga mig själv med en doppler. Jag vill lita på denna graviditeten utan den där apparaten. Därför tar jag belsutet att ej använda den förrän nästa helg igen, och därefter max 1 gång i veckan fram tills jag känner bebin. Förhoppningsvis har jag moderkakan i bakvägg, och har då kanske möjlighet att känna bebin redan från vecka 16-18 någon gång. Vore ju helt fantastiskt om så var fallet. Hoppas.
Men huvudsaken är dock att mini mår bra och att allt flyter på som det ska. Inom sin tid kommer jag att känna av hen gott och väl, så det är det egentligen ingen stress alls med. Bara mamma som är nyfiken och tänker så mycket på dig där inne ❤ Längtar efter dig.
Ha en härlig onsdag allesammans,
Kram